Text: Anders Modig

Ingen bostadskö i himlen

Blev lite avskräckt av att köpa svartkontrakt när grannen blev avrättad med ett skott i huvudet efter sådana affärer som gått överstyr.
   Detta hände på Södermalm där jag delade en etta med min bror. Som om inte det vore straff nog, blev vi också misstänkta för mordet.
   Jag var på väg ut i julivärmen. Ett par trappor nedanför oss slängde jag en blick genom en halvöppen dörr, och såg en smärre skog av reklam som tagit över farstun. Det kändes inte rätt.
   Ingen svarade när jag knackade och ringde på den knäpptysta lägenheten. För att förvissa mig att allt stod rätt till ville jag titta in, men först hämtade jag min bror. Tillsammans öppnade vi den knarrande dörren och kikade in i lägenheten. Genast såg vi både stereoanläggning och tv-apparat; uppenbarligen hade inget inbrott begåtts. Vi pustade ut en smula. Den för oss okända grannen tycktes märkligt nog bara ha lämnat sin dörr på glänt. När vi stängde till, märkte vi att vi inte var ensamma. En tant i sjuttioårsåldern en halvtrappa upp stack ut huvudet ur sin dörr utan ett ord. Eftersom man i dagens Sverige som sagt inte känner sina grannar, synade hon oss misstänksamt. Artigt förklarade vi vad vi gjort. Att vi bara hade kontrollerat att inget inbrott begåtts. Att vi bara försökte vara goda grannar, helt enkelt.

När vi tre dagar senare återvände från en semesterresa i vårt underbara östra grannland, var lägenheten vars dörr stått på glänt avspärrad med polisens tejp. Och i vår brevlåda låg ett meddelande från samma myndighet som formellt deklarerade att ett mord hade begåtts i fastigheten. Hade någon sett något misstänkt de senaste dagarna skulle man genast ringa. Men granntanten hade naturligtvis hunnit före oss. Hon hade ju sett två unga män som pladdrat om grannsämja. Min bror och jag undrar än idag vem av oss det var som enligt henne såg ”italiensk” ut. Maffiafilmerna har uppenbarligen sina fans i alla åldrar.
Spaningsledningen var dock nöjd med att efter vårt samtal kunna stryka det heta italienska spåret.

Mordet löstes aldrig, trots stora polisinsatser. Men om ryktet stämmer, var det svarta lägenhetsaffärer som var motivet. Så vitt jag vet är det den enda svartkontraktsaffär som polisen orkat rycka tag i. Dagens apati från det svenska rättsväsendet när det gäller svartkontraktshandeln är förbluffande.
En handel som frodas trots Finansborgarrådet Annika Billgrens löften om 20 000 nya bostäder. Och med tanke på att gatu-och fastighetsrådet Roger Mogert närmast fnissade när jag sa att det ”verkar vara en del byggen på gång”, kan man undra hur allvarliga löftena är.

Under min egen lägenhetsjakt i Stockholm som kom igång när min bror och jag tröttnade på varandra, har jag blivit vägrad tre lägenheter som stått tomma. Innehavarna av dessa hyres- och bostadsrätter fick inte hyra ut i andra hand. Vad är det för fel på hyresvärdar och bostadsrättsföreningar med styrelser av maktgalna småpåvar? Och varför inte återinföra skattefri uthyrning av del av bostad? Dessa åtgärder skulle naturligtvis inte få bostadskön eller svarthandeln att försvinna, men det är bättre att göra något än inget.

Om du inte orkar vänta, och har tillräckliga medel och samvetsutrymmen för att köpa ett svartkontrakt – se upp så att du inte får ett hål i huvudet. Eller förresten, det kanske vore det bästa. I himlen får alla en egen lägenhet i innerstan.